I väntan på TB
Vi fick ett samtal från TB att vi skulle lämna inkomstuppgifter. Det verkade som att ett kontrakt väntade runt hörnet och jag började såklart möblera lägenheten i huvudet (det har jag visserligen gjort sen vi var och kollade på den) och titta efter balkongmöbler till våran nya balkong.
Men än så länge tiger TB som muren. Och vi bara väntar. Flytta? Eller inte flytta?
Om alla håller tummarna får vi förhoppningsvis ett besked snart 😊
Har jobbat måndag och tisdag och har nu två dagars ledighet att se fram emot innan det är dags för jobbhelg.
Imorgon ska jag, Julia och lilla mamma/mormor åka och köpa nya skor till lilla fröken.
Julia har fått vara hos mormor idag då hon vaknade med lite feber. Inte mycket (38.1) men tillräckligt för att vara hemma från förskolan.
Jag är så glad att vi har mormor.
Nu är det dags för lite kaffe och börja förbereda middagen.
😊
Idag fyller min älskade dotter 2 år
Idag (kl 14.11) för två år sen föddes det vackraste barn jag någonsin sett. Det vackraste, men oxå det mest envisa, starkaste lilla barn. Ett barn som redan från början fick kämpa för sitt liv. Som kämpade och vann. Min dotter.
I två år har vi känt varandra. De bästa två åren i mitt liv.
Igår hade vi kalas. Julia va sådär galet söt i kjol som hon fått av farmor och farfar.
Hon fick fina presenter, vi sjöng och åt tårta. Hela mattan va full av strössel när kalaset va slut. Precis som det ska vara när man fyller två år.
Kalaset va helt klart lyckat. Men jag är ändå besviken.
Varken Alva eller Anton kom. Trots att de visste att det va kalas och Jimmy skrev sms och påminde dom. De hörde inte ens av sej.
Inte heller John kom. Eller hörde av sej.
Jag tycker att det är så tråkigt att man bara struntar i ett barns kalas. Sin lillasyster. Sitt kusinbarn.
Jag är glad att Julia faktiskt inte förstår riktigt än. Hon hade blivit jätteledsen om hon fattat att de struntade i henne.
Nåväl. Ett stort tack till de som faktiskt kom. Tack för att ni ville fira min underbara dotters födelsedag med oss ❤
Äntligen fredag.
Äntligen fredag och ledig helg. Jag ska städa undan lite innan jag hämtar Julia och sen ska jag ta en efterlängtad promenad. Flera dagar sen sist och jag längtar efter att få lyssna på musik, dagdrömma och få ont i musklerna av ansträngning.
Äntligen fredag! Wohoooo på den 😊
Lägenhetsvisning nr 2
Jag har lämnat barnet på förskolan, promenerat 6 km och ska snart gå och titta på en lägenhet. Den här lägenheten vill jag ha!! (Trots att jag inte sett den än)
Men den är såååå dyr.
Men den är så nära och Julia skulle få ett eget rum.
Vi ska iallafall kolla. Det är säkert många som vill ha den här och jag tror vi har plats 14 i kön. Eller om det va 10.
Efter visningen ska jag hem och greja lite för att sen hämta Julia på förskolan. Och gång fika hos farmor. De åker till Thailand imorrn å vi måste ju ses innan de åker 😊
Jag är så vansinnigt trött (Julia vaknade kl 05) och när Jimmy kommer hem och middagen är avklarad ska jag fasiken sova lite. Jobb inatt och jag måste sova innan.
Nu ska jag gå. Håll tummarna för att just detta är vårat drömboende 😊😊
Snart i mål!
Motivationen höjdes en aning idag när ställde mej på vågen och det bara är 2.8 kg kvar till innan graviditets vikt 😊
Det betyder att det här med promenader verkar fungera. Tjohooo på den liksom.
Idag va det dock ingen höjdare att gå. Ont i varenda muskel, motvind och gigantiska vattenpölar överallt.
Men jag gick. Inte lika långt som jag brukar. Men jag gick.
Heja mig!!
Nu ska jag städa och sen slå in presenter till min blivande tvååring 😊
2 års kontroll
Igår var vi på 2 års kontroll hos en sjukgymnast på Huddinge sjukhus.
Det finns en del saker som Julia inte kan som en 2 åring bör kunna. Som att springa, gå i trappor och gå bakåt.
Hon ligger ungefär 6 månader efter i den grovmotoriska utvecklingen.
Vi kommer få en kallelse till en psykolog som ska göra en utvecklingsbedömnig när det kommer till tal och förståelse.
Efter det görs en helhetsbedömning och då får vi veta hur långt Julia har kommit i sin utveckling.
Sjukgymnasten tyckte att 10 timmar resurs på förskolan va lite. Vi får se om det kanske kan bli fler.
Idag ska lilla fröken gå till förskolan och jag ska promenera och städa.
Väntar med spänning på ett samtal från Telge bostäder om vi får lägenheten eller inte.
Magkänslan säger att vi inte får den.
Det gör inget. Vi har 2 lägenheter till att titta på den här månaden. En redan imorgon.
Imorgon är oxå min första natt med nya kollegor.
Jag har ju jobbat i den gruppen förut, när jag jobbat extra , men nu ska jag jobba i den gruppen jämt. Känns fint. Jag gillar dom 😊
Jag har även fått gå upp i tid så nu jobbar jag 75.92 % istället för 66.55.
Känns så himla bra.
Nu behöver jag inte jaga extranätter. Får jag en natt till nån gång ibland är det bara en bonus 😊
Nu ska jag dricka mitt kaffe och sen görs lilla fröken klar för förskolan 😊
Förresten. Vad hände med våren 😩
Lägenhetsvisning
Från att ha varit ganska tyst på lägenhetsfronten har vi under de närmsta tre veckorna tre visningar att gå på.
Och för en gångs skull har vi inte plats 20 nånting.
Man kan ju tycka att nån av lägenheterna kunde få bli vår.
Första visningen är på fredag kl 10 (jättedum tid. Jag har dessutom jobbat natten innan så det blir inget sova för mej då)
Så håll tummarna för att det är våran tur nu att få flytta till större.
Jag är så sugen på att rensa, rensa,rensa här hemma. Jag gör ju det emellanåt och även vinden har fått sej en omgång men det kommer ju nytt skit hela tiden.
Och det bästa med att flytta är att få kasta en massa som ändå inte används.
Börja om liksom.
Har jobbat extra natten som va och har fått sova 6,5 timme och bara vaknat en gång. Känner mig rätt pigg. Så nu ska jag dricka kaffe och sen hämta lilla fröken. Jobb inatt igen 😊
Om två veckor
Om två veckor fyller mitt älskade barn 2 år.
Jag kan faktiskt inte förstå det.
Ungefär den här tiden förra året kände jag samma sak som idag.
Tacksamhet. Enorm tacksamhet.
Jag funderade förra året på samma sak. Att åka till Karolinska för att besöka Ecmo avdelningen. Jag va inte redo förra året och jag vet inte om jag är det i år heller.
Jag önskar att jag va det. För tack vare personalen på ecmo så blir min dotter 2 år om två veckor. Tack vare dom så lever hon. Tack vare dom har de senaste två åren varit de bästa i mitt liv.
Idag känner jag tacksamhet. Enorm tacksamhet.
Linser
När vi började med linser på Julia va det omöjligt att få i dom i början.
En ilsk 9 månaders bebis som inte alls va med på noterna och stressade föräldrar som visste att det va så himla viktigt för synutvecklingen att få i de där linserna.
Efter ett tag vande sig både Julia och vi vid att linserna skulle i och det har den senaste tiden inte varit några problem alls.
Tills nu.
Tänk er följande scenario:
Jag: vi ska sätta i linserna Julia.
Julia: nej.
(Redan där har Julia bestämt sej för att inte samarbeta)
Tar fram linsfacket och lägger Julia på sängen.
Ska skruva av locket och då har Julia hunnit vända sej om och satt sej upp.
Lägger henne igen och tar snabbt som fan upp linsen.
Julia kniper ihop ögonen allt vad hon kan och hon gråter en skvätt vilket gör att jag inte får ett bra tag utan bara glider.
Torkar med papper och Julia ålar omkring allt vad hon kan för att slippa ligga ner.
Lyckas få i linsen och ska ta den andra.
Då rymmer Julia.
Å så börjar vi om från början 😂😂
Jimmy är duktig och får i linserna när Julia sitter upp.
Ska försöka med det jag också.
Idag ska Julia till förskolan och jag ska hänga upp vårgardinerna och städa lite. Innan det ska jag gå en promenad trots att det är skitkallt och blåser och snöar.
