Where is the love?
Du gör det jävligt enkelt att tycka illa om dej.
Du TROR att du är ett stöd och att du "bryr" dej
Ibland krävs det mer än ett "hur mår du?"
Oftast säger handling mer än ord, och dina ord blir betydelselösa när du beter dej som du gör.
Du blir arg på mej för att jag mår dåligt.
Jag gör allt för att leva upp till de förväntningar du har på mej.
Men jag misslyckas.
Gång på gång
Därför undrar jag ibland va du ska med mej till.
Jag är tydligen inte den du vill att jag ska vara.
Jag har sagt att jag snart kommer att må bättre, bara ge mej lite tid.
Jag är på god väg att ta mej uppåt igen.
Men du attackerar utan att tänka efter.
Jag älskar dej, men frågan är om du verkligen älskar mej.
Det är det jag funderar på varje natt innan jag somnar.
Om detta är riktig kärlek ska jag inte behöva vara orolig att du ska lämna mej för att jag mår dåligt
Det enda jag vill är att du ska VISA mej att du finns där.
Inte bara fråga
"Hur mår du?"
