Nu räcker det

Jag vet inte vad jag ska säga.
Jag vet inte hur det blir.
Jag vet bara att jag har fått nog.
 
Det kommer bli så jävla svårt, men det finns inga alternativ kvar.
Vem vet, det kanske löser sej så småningom, kanske inte.
 
Jag har ett val här.
Se mellan fingrarna (för tusende gången) eller göra allvar av mina ord.
 
För andra tycks detta vara ett enkelt val.
För mig är det en jävla bergochbana av känslor.
Jag är arg, besviken, sårad, ledsen och samtidigt alldeles tom.
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0