Jennys Värld

Jag kommer aldrig klara av det här. Varken det ena eller det andra.
Det tar sönder mej att inte kunna få sova på nätterna för att jag inte kan sluta tänka.
Det tar sönder mej att jag inte kan vara tålmodig på jobbet.
Jag fräts upp inifrån för att jag lever ett så jävla meningslöst liv....
De kommer att få låsa in mej på psyket snart, för såhär kan jag inte ha det längre.
Och NEJ för fan, jag tänker inte "prata me nån" för hör ni inte va jag säger...
det hjälper inte...
Jag håller på att få psykbryt, jag känner det. Jag är arg på allt å alla,
allra mest mej själv.
Jag har helt tappat kontrollen. Idag gick jag in i dörren två ggr, för att jag helt enkelt inte såg den.
Jag kan inte skratta, inte gråta, inte sova.....
Ett nerv vrak.......
Min kropp vrålar efter ett lugn somjag inte kan hitta, jag skriver det här i rasande fart
för att jag är stressad. Över vad??? JAMEN DET ÄR JU DET JA INTE VET!!!!!!!
Kocko...dags å börja knapra piller å låsas in i en madresserad cell............