Jennys Värld

Fick en ångestdämpande tablett igår.
Har blivit erbjuden förr, men inte velat ta tabletter som inte e utskrivna till mej.
Igår tog ja en i ren panik.
För när det kändes som om nån höll på att kväva mej å ja inte kunde andas såg ja ingen annan utväg.
Tecknen på panikångest känner ja så väl igen.
Ja svalde tabletten å satte mej vid datorn igen.
Pratade lite me Anna.

Å hör å häpna, tabletten fungerade.
Vid läggdags hade de flesta svarta tankarna gömt sej i nån vrå av mitt huvud å ja somnade på stört.
Å fick sova hela natten.
Det va så länge sen så nu idag känns det som om ja skulle kunna springa maraton.
Då kan ni tänka er hur utvilad ja känner mej.

Läste en artikel igår om depression.
Det va som att läsa en sida ur "Boken om Jenny" om nu någon sån hade funnits.
Ja kunde pricka av alla punkter, å är, enligt texten, djupt deprimerad å bör söka läkarhjälp.

Ja måste bara ta steget att ringa.
Det är det enda som krävs av mej för att kunna gå vidare.
Ja kastar bort en massa tid på att må dåligt
Veckor, månader, år

Det här ska ju vara den bästa tiden i mitt liv å jag slänger bort den som man slänger bort ett par trasiga skor.

Jag har blivit medbjuden på fest ikväll.
JA kan tyvärr inte svara på en gång, fråga mej 5 min innan vi ska åka istället.
Så vi får se.
JA jobbar till 21.15 ikväll, 21.55 vet ja om ja ska gå på fest eller inte