När orden inte räcker till
Känslorna tar över och jag har tappat bort orden.
Jag minns inte längre hur man för en konversation.
Allt jag kan göra är att stirra tomt framför mej och fråga:
"Är det verkligen värt all smärta?"
Luften tar slut och jag kan inte andas.
Med ett ständigt tryck över bröstet fortsätter jag at kämpa mej igenom dagen.
Jag ler och säger
"Allt är bara fint, tack"
Men inom mej bor smärtan, tomheten, mörkret...
Jag har fallit tillbaka
Nej, det här är ingen tragisk krossat-hjärta-tyck-synd-om-mej text.
Livet handlar om mer än brustna hjärtan
Kommentarer
Trackback
