Hopplöst sa grodan
Jag gick nyss ut i köket för att värma lite av den delikata soppan jag gjorde tidigare idag.
Tänder lampan och ser att Jessie står och stirrar på nåt.
Jag följer hennes blick och ögonen fastnar på en hög på golvet.
"varför har hon bajsat inne?" tänkte jag.
Men så börjar "bajset" röra på sej och jag inser med skräckblandad förtjusning att det är en groda.
Ropar på Pirre som ligger i sovrummet.
"Pirre, pirre, det är en groda i köket!
"Va?"
"Men kom och ta bort den då"
Han kommer in i köket, tittar på mej och sen på grodan.
"Det där är ingen groda, det är ju en padda"
Som att det skulle ha nån betydelse.
Där på vårat köksgolv sitter det ett äckligt djur som inte ska vara där.
Padda, groda, same shit different name.
Han tar ut den iallafall, och jag börjar kolla i resten av lägenheten.
En olycka kommer sällan ensam.
Men det fanns inga fler och jag muttrar nåt om att det inte alltid är nån höjdare att bo på nedre botten, även om det är en mindre lyx att få känna gräset mellan tårna när man går ut.
Nog om detta, nu ska jag fortsätta kolla på toppbloggarna, va bara tvungen att delge er min traumatiska upplevelse såhär på kvällskvisten.
PoK