Hej hej
Idag tänkte jag dela med mej av ett inlägg till alla er som läser min blogg.
Jag har inte riktigt återhämtat mej från min down period, men jag har klivit upp ur sängen.
Yey me för det.
Tankar som inte borde finnas finns kvar, men jag kämpar med att brotta ner dom för varje dag.
Det funkar ganska bra
En av tankarna som snurrar mest är en mening som en bekant sa till mej.
"Det kanske är dags att bli vuxen nu Jenny"
Och vem vet, han kanske har rätt.
Jag kanske beter mej på ett visst sätt för att jag inte riktigt vågar bli vuxen.
Bara för att jag är 26 år bertyder inte det att jag har tagit klivet in i vuxenvärlden ännu.
Jag känner mej trygg i det jag har, och att bryta den bubblan gör mej rädd och osäker.
Förändringar är inte min starka sida och helst av allt skulle jag vilja vara 26 för alltid.
Men tiden tickar på.
Innan jag vet ordet av det har jag fyllt 30, och vem vet.
Jag kanske fortfarande lever samma liv då.
Nää nu får jag ge mej för idag.
Det är sol ute och jag ska sällskapa med Anna och Elina på stranden idag.
Sååå vi säger så sålänge!
PoK
Hur är man när man är vuxen då?
Min gudson sa till mig:
-Du är inte vuxen, du är för kort. Men Marcus han är lång och vuxen.
Kram
Men Jenny, kolla på mig då! Jag är så jävla långt bort från vuxenlivet det bara går! Jag är inte redo på långa vägar att bli vuxen ännu, beroende på vad vuxen betyder. Jag tar så klart mitt ansvar i samhället som vuxen men sen hur jag lever är nog inte direkt vuxet. Men jag är toklycklig ändå! :) Det viktigaste är att DU mår bra och att du hittar den punkt i ditt liv där du trivs bäst. Sen om du beter dig som 20 eller 29 spelar väl ingen roll. Huvudsaken är att du mår bra :) Kram
