Allt det jobbiga
Det är en jäkla cirkus runt mej nu.
Det packas, packas upp, packas igen och flytten står för dörren.
Det mesta är fixat och klart, men problemen hopar sej likförbannat.
Jag vet inte vad som är värst.
Att jag helt har tappat kontrollen eller att jag tydligen inte kan göra nåt åt saken.
Jag vill bara att allt det jobbiga ska vara över.
Jag behöver tid för mej själv för att kunna hantera allt detta jobbiga.
Jag måste få tiden att fundera på varför saker och ting blir som det blir.
Jag står med kartonger till knäna och ännu ett kraschat förhållande bakom mej.
Bra Jenny, bra!
Förhållande kanske inte är min grej.
Jag kanske inte är gjord för att kunna leva med en annan människa?
Jag hoppas kunna flytta på lördag, för allas skull.
Jag orkar inte mer tjafs och bråk!
