Jennys Värld

"Så länge jag andas,hoppas jag"

Jag vågar inte bli glad

Vi va så glada igår. 

Måndagens samtal med läkaren va så bra. Allt gick åt rätt håll. De har höjt temperaturen på Julia och det va ett positivt samtal. 

Igår va vi nästan lyckliga. 

Vi tog en sväng till Solna centrum för att komma bort lite. Äta lite mat. Julia skulle ändå till skiktröntgen för att kolla hjärna, hjärta och lungor. 

När vi kom tillbaka till Julia öppnade hon ögonen när vi gosade med henne. 

Då va lyckan fullständig och tankar på att äntligen få ta hem våran bebis kom. 

På kvällsbesöket när vi skulle pussa Julia godnatt kom läkaren igen. 

De har hittat avvikelser på hjärnan. 

Allt är inte ok. 

Då rasade min värld. 

Igen  

Idag ska vi sitta med en specialist och gå igenom bilderna. 

För att få veta vad vi har att vänta oss. 

Det är så jävla orättvist. 

Och jag kan naturligtvis inte göra annat än att ta på mig skulden. 

Det är mitt fel att min älskade dotter ligger där hon ligger. 

Men Jenny!!!!! Min älskade kusin!!!!! Du kan inte ta på dig någon skuld för att det lilla pyret har det svårt!!!!! Och när du har hunnit smälta allt så vet du nog det också!!!! Tänker ofta på dig och din familj både tidigare och nu, saknar dig och håller alla tummar för det bästa. Finns alltid här för dig. Älskar dig!!!!